WÄRNS LEDORD

-Hur du ska nå dina mål-

Nedan redovisas mer ingående vad Wärns ledord står för. I slutet redovisas de olika modeller som Wärns använder sig av.

Professionalitet

Samtalen håller hög professionalitet där handledaren visar respekt och har ett högt etiskt förhållningssätt. Det är viktigt att förstå att samtalen inte är terapeutiska samtal, utan professionsutvecklande. Samtalen grundas på väl vetenskapligt forskade teorier (se nedan). Det råder full sekretess kring vad som pratas om vid samtalet (om inte lagbrott förekommit).

​

Empati

Björndal (2017) menar att den enskilda faktorn som förklarar varför handledare faktiskt lyckas etablera en konstruktiv relation och ge verkligt stöd, är just empati. Att inneha empati innebär att man kan sätta sig in i och förstå andra människors känslor och situationer och betyder mer än vilka metoder eller strategier man använder i sitt samtal. Cajvert (2013) skriver att man genom empati ger stöd åt varandra och genom att få empati från någon så slipper man känna sig så ensam med sina känslor och tankar. Björndal (2017) beskriver empati i stödsamtal som en tredelad process;

1. Handledaren förstår.

2. Handledaren uttrycker sin förståelse.

3. Den handledde känner sig förstådd.

​

Aktivt lyssnande

Lyssnandet har en stark koppling till empati där ett aktivt lyssnande kräver att handledaren kan känna empati för den handledda (Björndal, 2017). Åsén (2014) skriver att lyssnandet har tre krav: villighet att lyssna, intresse för den andra parten och nollställdhet (avsaknad av förutfattade meningar). Att lyssna utefter dessa tre krav kräver ett aktivt lyssnande. Att lyssna innebär att nya frågor uppstår och att en dialog kan öppnas upp (ibid.).

Eide & Eide (2014) skriver att ett aktivt lyssnande innehåller följande bastekniker:

• Ickeverbalt beteende som visar att man är inriktad på den man talar med.

• Små verbala uppmuntringar som visar att man är närvarande.

• Att ställa frågor eller omformulera vad den handledde har sagt för att nyansera och kontrollera att allt är korrekt uppfattat.

• Att spegla den handleddes känslor.

• Att sammanfatta känslor och innehåll.

​

Frågandet

Åberg (2014) skriver att frågandet är den viktigaste utgångspunkten i lärandet. Åberg (2014) skriver vidare att det finns olika typer av frågor som kan användas vid ett handledningssamtal. I en ovan grupp är det vanligast att man använder sig av klargörande och utforskande frågor, men att man i en mer van grupp även använder sig av fördjupande och utmanande frågor. Tveiten (2014) fortsätter på samma spår med att beskriva skillnaden mellan öppna, slutna och Ja/Nej-frågor. Hon skriver att öppna frågor oftast är mer lämpligt att använda än slutna och ledande frågor samt Ja/Nej-frågor. Öppna frågor ger en öppning till reflektion och en fördjupning som de andra typerna av frågor inte ger möjlighet till. Tveiten (2014) trycker på att man som handledare ska invänta svaret, och inte ställa en ny fråga för snabbt. Men allt är inte svart eller vitt, utan ibland kan självklart mer slutna frågor vara en nödvändighet för att klargöra vissa saker i samtalet. Strukturen med frågor av typen vad, hur, vilka och vem är bra att ha som grund vid handledningssamtal. De stimulerar till reflektion och konkreta svar. Varför-frågor kan vara svåra att svara på och leda bort fokuset från samtalets syfte, men så länge frågan ställs för att uppfylla målet/syftet med samtalet kan de fördjupa samtalets innehåll (Ibid.). Även Cajvert (2013) trycker på det måste finnas ett syfte med handledarens frågor. Som handledare ska man alltid kunna svara på varför och i vilket syfte olika frågor ställs. Cajvert (2013) skriver vidare att man, enligt den sokratiska frågemetoden, ska få sakägaren att själv tänka efter för att finna lösningar på ett problem, och här kan varför-frågorna vara ett bra verktyg att använda sig av. Det är viktigt att frågorna formuleras så att klienten inte känner sig ifrågasatt eller att frågorna upplevs som kritik, utan som en vilja och nyfikenhet att förstå situationen. Åsén (2014) skriver att gruppen måste utmanas för att de ska kunna utvecklas, att det dominerande perspektivet utmanas.

​

Trygghet

Att man som handledd känner en trygghet i samtalen värderar Wärns väldigt högt. Ett sätt att känna trygghet är att man känner igen sig i samtalsstrukturen. Strukturen individanpassas där handledaren tillsammans med den/de handledda kommer överens om tillvägagångssätt. På Wärns erbjuds olika modeller och tekniker som hjälper dig att uppnå dina individuellt uppsatta mål. Nedan kan du läsa om några av dessa. I samtliga modeller används tekniker såsom bildanalys, målningar mm.